SKÅPMUSEN

Ett tydligt hösttecken hemma i mitt hus är när det börjar höras små ljud inifrån skåpet under vattenkranen. Det är ljuv musik för den sanne jägarens öron.

Skåpmusen är tillbaka! Yessss!!

Jag skattar mig lycklig för det faktum att mitt hus befinner sig på en plats där till och med något så underbart som en mus vill vara, när det utomhus börjar bli kallt om öronen. O, vad för ett upplyftande tidsfördriv är detta inte att låta sina sinnen vältra sig i skåpets mus-ljud!

Jag påkallar å det tydligaste hushållerskans uppmärksamhet för att hon ska öppna skåpet. Hon gör inte det. Nejdå.
Istället utnyttjar hon sitt övertag vad beträffar kapacitet att öppna skåp, enbart för att hon ska få fånga musen själv. Hon skyller på att hon inte tycker om att jag kanske ska ta musen och leka med den på golvet.
Hon fattar ju verkligen inte vilken kick hon går miste om genom att fånga musen på det mekaniska sätt hon gör. En fälla med ost! Man ser dessutom tydligt att hon inte ens tycker om att göra det. Ändå envisas hon. Jag skulle ha gjort det med glädje och finess!

Det är synd, att med teknikens hjälp fördärva ett så roligt arbete som istället verkligen kan utföras med raffinerat hantverk. Ren förspillan av nöje och tidsfördriv är det. Ostbiten hade jag kunnat ta hand om också.

Varje år i november dör en mus ungefär varje dag under en veckas tid i skåpet. Men sedan ger den sig tydligen iväg någon annanstans. Den tröttnar väl. Fram tills nästa höst. Då försöker den igen.

Jag blir lite sugen på käk. Ska se så att matskålen säkert inte står tom.

/Mirrjam