kattluckor, kattleksaker, kattsele, kattkoppel, kattsäng, kattartiklar

Mirrjams klipska reflektioner 13: Luftombyte

. ......

 


Klipska reflektioner

1 - Hej!

2 - Skåpmusen

3 - Märkligt

4 - Näringskedjan

5 - Moment

6 - Balansgång

7 - Typer

8 - Syften

9 - Koll

10 - Nivåer

11 - På sin plats

12 - Väsen

13 - Luftombyte

14 - Parentes

15 - Vårferier

16 - Ändrad färdplan

17 - Storsint

18 - Symmetriskt

 

MIRRJAMs REFLEKTIONER : 13

LUFTOMBYTE

Den starka vinden som stormar utanför fönstret hittills denna vinter är inte att leka med när man behöver gå ut i tvingande ärenden. I sådant väder försöker jag minimera antalet utomhus-ärenden i största utsträckning jag kan, men ibland kan det inte hjälpas: Då måste man.

Vart man sig i världen vänder med sina bestyr kommer man inte undan denna vind. Går man åt ena hållet viner den i ögonen så man måste nästan blunda. Mittbena uppstår.
Skulle man glömt fälla ner öronen (för att undvika tvärdrag) har de ändå lagt sig bakåt av lufttrycket. Helt automatiskt.

Å andra sidan, om man går åt motsatt håll, blir det också mittbena. Fast inte i pannan förstås.

Luriga prassel och intressanta fågel-pip hör man inte i vindens dån. Hade inte promenaden varit så trängande hade den varit helt bortkastad.

Någon gång kan vindhastigheten tillfälligtvis gå ner så pass att man kan låta sig förledas att drista sätta sig på fläcken, särskilt om det är illa bråttom.
Hinner man då inte klart med sina göranden innan nästa vindkast kommer, går allt överstyr. Man kan få nagla sig fast eller ta spjärn för att inte kastas med i vindbyarna. Bländvit hårbotten lyser igenom där pälsen klyvs av fladder. För man måste ju sitta kvar i orkanen tills man gjort klart.
Tur man har simultanförmåga.

Eventuell övertäckning av kvarlämnad produkt får därefter ske ytterst skyndsamt och riskerar bli ofullständig för att vid senare tillfälle kanske förefalla slarvig av någon okunnig, som inte var med i stundens kaos.

Ty det är inte enkelt det ögonblick man får katt-fnatt.
Benen springer hem igen, inte alltid rakt utan man måste kryssa mellan olika fristäder samtidigt som löv far i ögonhöjd och retas. Jag tänker: Jag ska ta det lövet en annan gång, men sedan vet jag aldrig vilket det var. Regnar det springer benen emellertid direkt hem.

Det är nästan som en liten mardröm.

Tillbaks under tak ordnar jag min päls igen. Rufsig blev den, men vädrad.

Under tiden funderar jag på detta med att det blåser.
Hur kan man veta det? Det kanske är så att det suger?

/Mirrjam

 Babyshop.se

Ladda ner självhypnos

mp3 på Nätet!

 

Online just nu: 4, Senaste dygnet: 65, Sedan 27 Augusti 2006: 86930
Innehåll & Design Copyright (C)
Byt gärna länk med oss!