NIVÅER

Jag har under flera års tid på mycket nära håll haft tillfälle att studera vilket jobb Hund-1 och Hund-2 lägger ner på att ställa sig in hos min människa. Det är närmast osannolikt hur de viftar på svansarna och lismar.
Men – såklart att så länge människan är så mottaglig för fjäsk och billigt smicker – så länge lönar det sig ju. Och så länge det lönar sig, lika länge håller de på. Personligen skulle det aldrig falla mig in att flamsa så där.

För min del blir det dessutom extraarbete eftersom de rör upp så mycket damm med sitt eviga svansfläktande. Damm, som sedan dalar ner på min kroppshydda! Då måste jag putsa igen.
Men det tas ingen hänsyn till, minsann. De är - om jag ska vara ärlig - en aning barnsliga och egotrippade. Sådant kan man inte rå för.

Och som de smaskar när de äter!
Skvätter det ut någon mat vid sidan av matskålen under tiden, tar de och smaskar i sig det också till sist. Snufflar runt och kollar så att verkligen ingenting går till spillo. Något så snålt och girigt skulle jag aldrig sänka mig till. Det som skvätter ut från min matskål får verkligen ligga.
Min lokalvårdare tar hand om det senare.

Annars älskar jag fjäsk. Men det ska vara äkta fjäsk, sådan som görs i rätt riktning.
(Rätt riktning = Till mig)
Allt annat är bara tomt, förkastligt och värdelöst, dock antagligen men uppenbarligen genomfört i rent oförstånd. Det krävs inte mycket logik för att se det.
Smicker i rätt riktning är trevligt också. Smicker till mig kan aldrig vara för billigt. Är det rätt, så är det.

Det är bara att konstatera att Vår Herre har givit oss olika grader av mängd intelligens. Man får helt enkelt kämpa på här i livet med en omgivning som oftast ligger på en lägre nivå. Låta hundarna och människan tro att vi lever i en flock och att vi är jämlika. Vara glad att man blivit som man blivit.

Man blir van och lär sig hantera skillnaderna med diplomati. En del har det medfött.

Hunden är människans bästa vän, sägs det. Det är bra. Inget ont om dem. Jag tycker om och vill ha dem i mitt hus.
Och så länge de håller sams är det lugnt, varvid jag kan ägna mig åt viktiga saker.

/Mirrjam